Välj rätt sågklinga – klingtyper och tandtyper förklarade

En sågklinga avgörs av tre saker: vad den är gjord för (klyvning, kapning, skivmaterial eller allround), hur tänderna är slipade (tandform) och hur många tänder den har. Här går vi igenom de vanligaste klingtyperna och tandformerna, vad de är bra på och när du ska välja något annat. I våra produkter hittar du klingans Funktion och Tandtyp som egenskaper – klicka på tandtypen för att komma direkt till rätt avsnitt här.

Innehåll: Klingtyper · Kombiklinga · Klyvklinga · Kap-/tvärklinga · Formatsågningsklinga · Ritsklinga · Tandtyper · ATB · ATBR · Hi-ATB · FT (flattand) · TCG (trapets/flat) · HZ/DZ (omvänd V) · Konisk · Spånvinkel · Tandantal

Klingtyper – vad ska klingan användas till?

Kombiklinga (allround)

En kombiklinga klarar både klyvning längs fibrerna och kapning tvärs över dem med godtagbart resultat. Den har ofta tänder i grupper – vanligast fyra växelslipade tänder (ATB) följda av en flattand och en djup spånficka (ATBR) – eller ett medelhögt tandantal med ATB.

• Fördelar: en klinga för det mesta, inget klingbyte mellan klyv- och kapsnitt, bra val i bordssåg för hemmasnickaren.
• Nackdelar: klyver långsammare än en ren klyvklinga och ger inte riktigt lika fin kapyta som en kapklinga.
• Användning: bordssåg och cirkelsåg i massivt trä, allmänt snickeri.

Se våra klyvklingor →

Klyvklinga

Byggd för att såga längs fibrerna. Få tänder (ofta 20–30 på 250 mm), stora spånfickor och ofta flattand (FT) eller grov ATB med hög positiv spånvinkel.

• Fördelar: snabb matning, låg värmeutveckling, orkar med tjockt virke och hårda träslag.
• Nackdelar: ger flisning och grov yta vid kapning tvärs fibrerna.
• Användning: klyvning av plank och bräder, ämnestillverkning.

Se våra kapklingor →

Kap-/tvärklinga (fintandad)

Gjord för att såga tvärs fibrerna med ren kant. Många tänder (60–100 på 250–305 mm), oftast ATB eller Hi-ATB, och för kap- och geringssågar ofta negativ eller låg spånvinkel.

• Fördelar: mycket ren snittyta, lite flisning, säker i kap-/geringssåg.
• Nackdelar: långsam och varm vid klyvning, små spånfickor fylls snabbt i tjockt material.
• Användning: kapsåg, geringssåg, list och lister, finsnickeri.

Se våra klingor för skivmaterial →

Formatsågningsklinga (skivmaterial)

För spånskiva, MDF, plywood och belagda skivor (melamin, laminat). Oftast TCG (trapets/flat) som står emot slitaget från lim och beläggning, eller Hi-ATB för extra ren överkant. Används gärna tillsammans med en ritsklinga i formatsåg.

• Fördelar: lång livslängd i slipande material, ren kant i belagda skivor.
• Nackdelar: inte optimal i massivt trä; i belagda skivor krävs ofta rits för flisfri undersida.
• Användning: formatsåg, skivsåg, sänksåg med spår, köks- och inredningstillverkning.

Se våra ritsklingor →

Ritsklinga (förskärare)

En liten klinga i ritsaggregatet som går före huvudklingan och sågar några millimeter upp i skivans undersida, i motsatt rotationsriktning. Då blir undersidan flisfri. Finns som konisk (bredden ställs med höjden) eller delad/justerbar (bredden ställs med mellanlägg).

• Fördelar: flisfri undersida i melamin- och laminatskivor.
• Nackdelar: måste ställas in exakt mot huvudklingans snittbredd.

Se våra kombiklingor →

Tandtyper – hur tänderna är slipade

ATB – växelslipad tand (Alternate Top Bevel, Festool: W/WZ)

Varannan tand är snedslipad åt vänster och varannan åt höger, så tänderna skär som små knivar i snittets kanter.

• Fördelar: ren snittyta tvärs fibrerna, liten flisning, mångsidig.
• Nackdelar: spetsarna slits snabbare än flattand, mindre lämplig i hårda/slipande skivor.
• Passar: kapning, allround, plywood, massivt trä.

Se våra klingor med ATB-tänder →

ATBR – växelslipad med raker (Combination)

Grupper om fyra ATB-tänder följda av en flattand (raker) och en stor spånficka. Kombinerar ATB:ns rena snitt med flattandens förmåga att rensa spån.

• Fördelar: klarar både klyvning och kapning, bra spånavgång.
• Nackdelar: en kompromiss – inte bäst på någonting.
• Passar: kombiklingor i bordssåg.

Se våra klingor med ATBR-tänder →

Hi-ATB – brant växelslipad tand

Som ATB men med mycket brantare snedslipning (ofta 25–40°). Ger extremt ren kant.

• Fördelar: nästan flisfri kant i melamin, faner och tunna lister.
• Nackdelar: spetsarna är ömtåliga och slits fort; inte för klyvning.
• Passar: fina kapsnitt, belagda skivor utan rits.

FT – flattand (Flat Top, Festool: F)

Raka, plana tänder som hugger ut materialet som en mejsel.

• Fördelar: robust, snabb vid klyvning, lätt att slipa, ger plan botten i spår.
• Nackdelar: grov yta och flisning vid kapning tvärs fibrerna.
• Passar: klyvklingor, spårklingor, byggklingor.

Se våra klingor med flattand →

TCG – trapets/flattand (Triple Chip Grind, Festool: TF)

Varannan tand är trapetsformad och lite högre (förskär mitten av snittet), varannan är flat och rensar kanterna.

• Fördelar: tål slitande material, lång livslängd, ren kant i hårda skivor.
• Nackdelar: något grövre i massivt trä än ATB.
• Passar: formatsågning av MDF, spånskiva, laminat, HPL, Corian/mineralkomposit, plast och icke-järnmetaller (aluminium).

Se våra klingor med TCG-tänder →

HZ/DZ – omvänd V (hålslipad tand)

Tänderna är slipade med en urgröpning (omvänt tak), så att ytterhörnen skär först i både över- och undersida.

• Fördelar: flisfritt på båda sidor i belagda skivor – även utan ritsklinga.
• Nackdelar: svårare och dyrare att slipa om, kortare livslängd.
• Passar: melamin-/laminatbelagda skivor i maskiner utan rits.

Se våra klingor för belagda skivor →

Konisk tand (ritsklinga)

Ritsklingor med konisk tandform – snittbredden ändras med hur högt klingan står och kan därmed anpassas till huvudklingan.

Spånvinkel – positiv eller negativ

Spånvinkeln är tandens lutning mot centrum. Positiv spånvinkel (t.ex. +10° till +20°) drar in materialet och sågar snabbt – bra för klyvning i bordssåg. Negativ spånvinkel (t.ex. –5°) trycker materialet nedåt/bakåt och minskar risken att klingan ”klättrar” – rekommenderas för kap-, gerings- och radialarmssågar samt för aluminium.

Tandantal – tumregler

• Få tänder (20–30 st på 250 mm): klyvning, tjockt virke, snabb matning.
• Medel (40–50 st): kombi/allround.
• Många tänder (60–100 st): kapning, skivmaterial, tunna material och fin yta.

Tänk på att tandantalet ska ses i förhållande till klingans diameter – en 160 mm klinga med 48 tänder är lika ”fintandad” som en 250 mm med cirka 75 tänder.